Om Skatteverket och RUT

Det finns något slumpmässigt över Skatteverkets hanterande av RUT. Det här inlägget handlar om det (och det är lite långt, men det är så mycket att ta upp, och jag är rätt arg på Skatteverkets handläggare… Jag ber om ursäkt för det).

*

När jag startade mitt företag ringde jag Skatteverket och frågade om ”montage av nät för kattsäkring av balkong” är RUT-berättigat och fick svaret ”ja”. Jag borde ha spelat in svaret, men det kom jag på först efteråt (det var inte helt naturligt för mig att spela in samtal med myndigheter, men det är det nu) så jag har inget bevis att använda så jag är naturligtvis kokt i — i avsaknad av snyggare sätt att uttrycka det — bajs. Men alldeles oavsett mitt kokande bajsbad är Skatteverkets handläggare primärt fyrkantiga, tveksamt kompetenta, samt även förmodligen tveksamt intelligenta individer…

*

Enligt Skatteverkets egna uppgifter ska RUT-jobb vara ”jämförbart med att montera en garderob”. De hävdar även att det man monterar ”inte får passa exakt på den tillgängliga ytan”. Efter åtskilliga telefonsamtal med mer eller mindre upplysta eller inkompetenta skatteverksanställda kan jag bara konstatera att Skatteverkets beslut är slumpmässiga och inkonsekventa och därför fullkomligt rättsosäkra.

Låt mig börja med ”jämförbart med att montera en garderob”:

Vem som helst — som inte har höjdskräck eller tummen placerad lite kors och tvärs, samt har rätt verktyg — skulle vara kapabel att montera mina innätningar. Det är väldigt mycket jämförbart med att montera en gaderob. Vad gäller t ex IKEAs garderobsystem PAX så behöver den som monterar ihop en dylik möbel faktiskt snäppet fler verktyg än den som monterar ihop en av mina kattnätsäkringar. IKEA kräver två olika skruvmejslar, vattenpass, hammare, snickarpenna, måttband, stege, borrmaskin och tving. Mina kattnätssäkringar kräver skruvdragare, vattenpass, snabbtvingar (eller vanliga tvingar eller spännband eller snören, men personligen föredrar jag snabbtvingar), stege och klammerpistol. Jag har oerhört svårt att se att det är någon direkt skillnad på ”garderob” och ”kattnätsäkring” vad gäller montage.

Vad gäller ”inte får passa exakt på den tillgängliga ytan” så är det ofattbart subjektivt och inte värdigt en myndighet att använda det som ett argument. Särskilt bedrövligt som argument är det när Skatteverkets handläggare inte själva kan definiera hur lite exakt det behöver passa för kunna anses ”inte […] passa exakt på den tillgängliga ytan”.

*

Om vi återigen kikar på IKEAs PAX-system så finns deras höga garderobstommar i två höjdmått: 2010 mm och 2360 mm. Säg att en av mina uppdragsgivare har 2365 mm mellan golv och tak och vill använda PAX som är 2360 mm (vilket betyder att stommarna behöver monteras stående eftersom de inte går att resa från liggande) räknas det då fortfarande som möbelmontage eller är de för exakta för att kunna räknas som det? Skatteverkets handläggare kan inte svara på den frågan.

Och om min uppdragsgivare vill använda täckskivor för att fylla ut utrymmet mellan ovansidan av en PAX-stomme och taket, så att det ser ut som om stommen når hela vägen upp till taket, slutar det då plötsligt att räknas som möbelmontage? Skatteverkets handläggare kan inte svara på den frågan.

Baserat på min erfarenhet godkänner Skatteverket båda nyss nämnda exempel som RUT-berättigade eftersom de är jämförbara med att montera en garderob (och det är ju just det man gör — monterar en garderob) även om de är oerhört exakt anpassade efter de tillgängliga måtten. Varför godkänns inte mina — högst jämförbara — kattnätsäkringar? Skatteverkets handläggare kan inte svara på den frågan.

*

På toppen av ”jämförbart med att montera en garderob” och ”inte får passa exakt på den tillgängliga ytan” hävdar Skatteverkets handläggare att eftersom det är jag — med, av Skatteverket uttryckt, betoning — som designat lösningarna som jag monterar så kan de inte anses vara RUT-berättigade. Det är fullkomligt befängt. Skulle det alltså räknas som RUT-berättigat om ett annat företag designat lösningen och jag monterar den? Om IKEA har designat en garderob och jag monterar den är det RUT-berättigat, men om jag designar en i det närmaste identisk garderob och monterar den är det inte RUT-berättigat? Det är ju fullkomligt orimligt, men det verkar vara så Skatteverkets handläggare resonerar.

För att ta ett närliggande exempel: Om en av mina uppdragsgivare skulle beställa en balkongbur från Omlet — som enligt egen utsago har några standardstorlekar, men som även kan erbjuda burar med anpassade mått — och jag anlitades för att montera ihop buren så skulle RUT-avdrag kunna användas. Däremot om jag framställer buren och monterar den så kan inte RUT-avdrag användas? Här finns det något oerhört unket i Skatteverkets handläggares resonemang och jag misslyckas kapitalt med att se att det existerar någon annan skillnad än att i det ena fallet är det ett annat företag som har tagit fram produkten och i det andra fallet är det mitt företag som tagit fram produkten.

Om det här på något enda sätt ska vara konsekvent betyder det alltså att om jag startar ett annat företag och det företaget tillverkar kattnätsäkringar och mina uppdragsgivare köper en lösning från det företaget och sedan hyr in mig för att montera produkten så är det RUT-berättigat, men inte om produkt och montage kommer från samma företag. Skatteverkets handläggares resonemang är naturligtvis total galenskap, men galenskap verkar vara deras signum.

*

Som krona på idiotin anser Skatteverkets handläggare att eftersom de inte vet hur de ska lyckas vara konsekventa och eftersom de inte vet hur de ska bedöma så ska jag be Skatterättsnämnden att reda ut det hela. För att det ska ske så skulle jag (1) behöva anlita en skattejurist som kan formulera en utredningsansökan på en nivå som (2) Skatterättsnämnden kan tänkas ta på så stort allvar att de tänker utreda ansökan och (3) jag får bekosta denna utredning.

Skattejurister kostar förmodligen minst 1500:-/timme och det skulle förmodligen ta i alla fall en arbetsdag för en dylik jurist att författa och skicka en utredningsansökan, vilket då innebär 12000:- bara för att starta allt. Sedan tar Skatterättsnämnden mellan 1000:- och 20000:- för en utredning. Enligt deras hemsida vanligtvis 6000:- för privatpersoner och små företag, men i värsta fall 20000:- så det är vad jag behöver utgå från. Det säger sig själv att det inte är görbart för mig att snyta ur mig över 30000:- för att göra Skatteverkets handläggares jobb.

*

Så här står jag och stampar medan folk kan starta bluff-företag, skrivna på adresser där de inte finns, leta upp slumpmässiga 90+-åringar runt om i landet och använda deras personnummer för att begära ut maximal mängd ROT-pengar för arbeten som aldrig utförts och sedan gå upp i rök till något annat land medan Skatteverket rullar tummarna…

Skulle du som läser hela vägen hit tro att jag skarvar och hittar på och baserar allt på hörsägen så kan jag meddela att det gör jag inte. Uppdrag Gransknings avsnitt Det stora ROT-fusket (tillgängligt till 2027-12-03) berättar mängder om skurkerierna och Skatteverkets handläggares inkompetens.

*

PS. Jag kommer att återkomma med (minst) ett inlägg som handlar om nätade fönster och dörrar. Är de RUT eller ROT eller ingetdera? Jag tror inte att Skatteverket kommer att komma med ett mer grundat eller intelligent svar, men de trakasserar mig så jag tänker trakassera tillbaka.

O, så jag avskyr och föraktar fyrkantiga, slumpmässigt beslutande, paragrafridande individer som har tjänstemannatiteln ”handläggare”… 🙁